« Tillbaka

Motioner 2020

Motion 43 – Antagning till högskolor ska inte förhindra förverkligandet av den allmänbildande utbildningen!

Vid årsskiftet trädde den nya antagningsreformen i kraft och den huvudsakliga antagningen till högskolor sker på basis av betyg. Sökande som inte antas på basis av betyg kommer att ha möjlighet att delta i urvalsprov, men i praktiken är mindre än hälften av studieplatserna sådana man kan komma in på genom urvalsprov. Antagningen som baseras på en kombination av urvalsprov och betyg slopas.

De nuvarande grunderna till antagning har skapat en marknad för preparationskurser inför inträdesprov och inom vissa studieområden är dessa preparationskurser mycket allmänna. Enligt en undersökning har var fjärde universitetsstuderande och var åttonde yrkeshögskolestuderande deltagit i en preparationskurs. Målet med antagningsreformen är att minska ojämlikheten genom att dra ner på behovet av preparationskurser. Men effekten har varit motsatt – preparationskurserna ökar och erbjuds i stället inför studentexamen, vilket berör allt yngre elever. Reformen kommer att leda till att pressen ökar hos allt yngre studerande och att ojämlikheten ökar då alla inte har råd att betala för dyra kurser.

Ett annat problem med reformen är att matematik och modersmål betonas allt mer i antagningen, också fastän de ämnena inte är särskilt relevanta för allas framtida studier. Det här är ett problem eftersom matematik och modersmål inte nödvändigtvis förbereder studerande för den studieinriktning de söker till, och tar då av studerandes resurser från de ämnen som faktiskt är relevanta.

Att studentskrivningarna betonas allt mer och inträdesproven allt mindre ökar också klyftan mellan gymnasiestuderande och studerande inom yrkesutbildningen. Reformen ställer studerande inom yrkesutbildningen i en ojämlik ställning när det gäller att komma in på högskolor.

Därför vill Svensk Ungdom att Svenska Folkpartiet skall arbeta för:


Att-sats

  • ATT högskolorna själva har möjlighet att fastställa sina antagningskriterier.
  • ATT studerande med en bakgrund i yrkesutbildningen ska ha reella möjligheter att söka sig till en högskola för vidareutbildning.
  • ATT det skall vara möjligt att byta studieinriktning så att studerande lättare ska våga ta steget in i studielivet och därmed komma snabbare ut på arbetsmarknaden.
  • ATT jobba för att minska den press som studerande i dag känner inför framtiden från en allt yngre ålder.

Motionär

Svensk Ungdom

Frida Sigfrids
Förbundsordförande

Malin Lindholm
Förbundssekreterare

Partifullmäktiges svar

Utvecklandet av studerandevalen har skett i samarbete mellan undervisnings- och kulturministeriet, universiteten och yrkeshögskolorna. Syftet med ändringarna har varit att utveckla ett system som inte förutsätter långa förberedelser av studerande. Dessutom har urvalsproven gjorts enklare. Med hjälp av antagningsreformen har man velat råda bot på situationen där endast en av tre studenter fortsätter sina studier genast efter studentexamen. I en internationell jämförelse har den finska modellen för antagning varit dyr och tungrodd, för att inte tala om att finska studerande kommer ut i arbetslivet jämförelsevis sent. Det har således funnits ett reformbehov, men det är viktigt att också följa upp reformen, inte minst med tanke på de frågor som lyfts upp i motionen.

Högskolorna beslutar i dag självständigt om antalet nybörjarplatser och de beslutar också, enligt gällande lagstiftning, om antagningsgrunderna. Utvecklingen av antagningen sker i samarbete med ministeriet och högskolorna. Till högskolestudier kan man antas på basen av antingen studentexamen eller yrkesexamen. Högskolorna beslutar själva om de antar studerande på basis av studentexamen eller både studentexamen och yrkesinriktad examen. Det ska vara smidigt också för personer med yrkesexamen att fortsätta studera. Enligt statistiken har 40% av alla studerande på yrkeshögskola en yrkesexamen som bakgrund, många av dem har inlett högskolestudierna efter några år i arbetslivet. Yrkeshögskolorna håller på att införa antagning på basis av vitsord i yrkesinriktad grundexamen på alla områden där studerande även antas på basis av studentexamen. För personer som avlagt yrkesexamen är urvalsprov eller den öppna högskolan möjliga stigar till högskoleutbildning även i framtiden.

Samtidigt som ändringarna i högskolornas studerandeurval trädde i kraft har man med hjälp av en lagändring förbättrat möjligheterna att göra ansökan till en högre utbildning mer flexibel och dessutom har det blivit flexiblare för studerande att byta inriktning inom högskolan.

Problem med orken bland studerande måste tas på allvar. Det är nödvändigt att säkerställa tillräckliga stödtjänster i form av elev- och studerandevård. Även det tidigare systemet, som lagt mer fokus på urvalsproven, var utmanande då gymnasieeleverna börjat förberedelserna inför urvalsproven genast efter studentexamensprovet vilket skapade stor stress för många.

Beslutsförslag

SFP arbetar för:

  • att högskolorna också i fortsättningen själva har möjlighet att fastställa sina antagningskriterier
  • att studerande med en bakgrund i yrkesutbildningen ska ha reella möjligheter att söka sig till en högskola för vidareutbildning.
  • att främja stödtjänster i form av elev- och studerandevård samt studiehandledning
  • att det skall vara möjligt och smidigt att byta studieinriktning
  • att minska den press som studerande från en allt yngre ålder i dag känner inför framtiden