Beredningsutskott 4

Motion 43 – Stöd för kultur

Genom att omskriva ett inlägg gällande svensk kulturpolitik och överföra det till finska förhållanden: Vilket land vill politikerna ha? Då vi saknar politisk vilja att manifestera oss genom kultur, missar landet de kreativa idéer och det folkliv som kulturen attraherar. Är det ett sådant land vi vill ha? (Göteborgsposten, Mark Isitt, 18 mars 2023)

Under pandemin accentuerades den ekonomiska otryggheten för skådespelare, musiker och andra icke fast-anställda kulturarbetare. Redan under pandemins första år 2020 var sysselsättningsutvecklingen svag inom kulturbranscherna. Minskningen från året innan var ungefär 5,6 procent. Sysselsättningen bland huvudsysselsatta inom kulturyrken inom kulturnäringsgrenarna försvagades med omkring 2,6 procent, i övriga yrken inom kulturnäringsgrenarna, minskade sysselsättningen med omkring 13 procent (Stat.fi). År 2021 erbjöd många aktörer kultur digitalt, via video eller strömningstjänster. Grovt taget var tredje publikupplevelse (TINFO 2022) skedde digitalt hemifrån. Merparten av den digitaliserade kulturen var kostnadsfri, exempelvis 89 procent av strömmade teaterföreställningar. De genererade alltså inte några intäkter för kulturarbetarna.

Trots att stat, kommun och fonder satsade på olika stödformer nådde stödet inte alla, och var inte tillräckligt för att kompensera för flera års inkomstbortfall. Pandemin pågår fortfarande, men kulturlivet har öppnat upp igen. Publikmängderna har ändå inte kommit tillbaka till nivåerna före pandemin, och en del digitaliserade former blev bestående. Det finns en brist på förmånliga utrymmen för skapande och visande av konst hela Finland. Kommunernas viktiga roll i framförandet av ett lokalt perspektiv i konstutövande lyfts också fram både i kommunernas och konstnärernas svar i Taikes och Cupores kulturbarometer tillsammans med en önskan om att den här rollen förstärks (Cupore, 2021)
Satsningarna på kulturen är viktiga. För att konstnärer inom olika branscher ska våga satsa på sin verksamhet måste verksamhetsförutsättningarna förbättras. Vi har knappast sett den sista pandemin. Det är viktigt att undvika att situationen upprepas. Stödsystem bör planeras, så att de är klara att tas bruk då samhället av olika skäl tvingas stänga kulturinstitutioner. Också utan pandemier bör stödet för kulturen utvecklas.

Samarbetsformer där frilansande konstnärer samarbetar med skolor kunde utvecklas också för normala lägen, för att garantera tillgång till kultur för barn som inte nås av dyra privata kulturformer. Det är illa att skolans konstämnen minskar, kulturen är till för alla, och når bäst ut via skolan. Att skapa förutsättningar för professionellt konstnärligt arbete och verksamhet är en uppgift som finns med i lagen om kommunernas kulturverksamhet (166/2019) men enligt Cupores kulturbarometer (2021) känner man dåligt till denna uppgift.

Kulturen är inte enbart en bransch som kräver stöd utan branschen sysselsätter 77 000 personer och räknar man med indirekta arbetsuppgifter, 123 000 personer (Cupore 2021, Suomen Kulttuurirahasto 2022) Det innebär en total lönesumma om kring 5,1 miljarder euro som även genererar skattemedel. Enligt Taloustutkimus rapport från år 2022 generar varje euro som kulturen får i understöd 14 euro i avkastning.