Beredningsutskott 3
Motion 30 – En smarttelefonfriare barndom och mer plattformsansvar
Föräldrar för i dag en ständigt hårdnande kamp mot telefontittandet hos våra barn och det eviga scrollandet på sociala medier. En färsk utredning från utbildningsdepartementet i Sverige (2025) visar att barn riskerar utveckla ett beroende i sin telefonanvändning med nedsatt kontroll, nedprioritering av andra intressen och aktiviteter samt fortsatt användning trots negativa konsekvenser som följd. Undersökningen visar också att barn på digitala medier kan utsättas för mobbning och andra kränkningar. Barnens liv på skärmar innebär mycket stillasittande och ögon, kroppshållning, koncentrationsförmåga och sömn tar stryk. Det säger sig självt att det inte är hälsosamt att sitta timtals böjd över sin mobil i stället för att läsa en bok, vara ute, leka och träffa kompisar. Vi kan i högsta grad också titta oss själva i spegeln, har vår tid på telefon blivit viktigare än att kommunicera med och läsa för våra barn? Vårt mål måste vara att barnens barndom ska bli längre, hälsosammare och tryggare. Därför bör vi begränsa bovarna i dramat, smarttelefonerna och de sociala medieplattformarna.
I Esbo, som också har utmaningen med 10 000 barn med främmande modersmål, skrev till exempel Länsiväylä redan 2023 om den drastiskt sjunkande läskunnigheten bland speciellt pojkar. Den sjunkande läsförmåga är dock inte bara ett nationellt, utan också internationellt fenomen. Då läsandet utmanas av snabba dopaminkickar via sociala medier och spelande, är det inte konstigt att förstå vad barnen hellre väljer och av vad de snabbt blir beroende av. Barnens språk förändras också till det sämre eftersom man tenderar skriva talspråk och förkortningar då man använder telefon för kommunikation. Att läsa en bok lockar heller inte lika mycket som snabba videon som TikToks algoritmer plockar fram för våra barn. Att de sociala plattformarna dessutom plockar fram i huvudsak negativt, utseendefixerat och våldsbejakande material leder till psykiskt illamående bland unga och speciellt flickor. Att utföra ”utmaningar” som Tiktok uppmanat till, som polisen tror låg bakom en skolbrand några Esbopojkar förorsakade ifjol, kan leda till en livslång belastning i form av till exempel ersättningsansvar.
Finland har i många år placerat sig på första plats och högst i EU:s rankning av medlemsländernas framsteg inom digitalisering (Europeiska kommissionens index för digital ekonomi och digitalt samhälle DESI). Att vara först och störst innebär också ansvar. Här har framstegen tyvärr inte varit lika snabba och frågan är om vi inte är för sent ute. Telefon- och sociala medieanvändningen är djupt rotad också i barnens liv. Telefonen behövs i skolan, bland kompisarna för att inte frysas ut och för kommunikation i olika sammanhang. Det kommer alltså att krävas en enorm insats av såväl samhället, som skolor och föräldrar för att förändra redan invanda mönster och attityder. Här har Villmanstrands stad och Hjärnförbundet varit föregångare (yle.fi, 2024), och tagit fram riktlinjerna för att hjälpa vårdnadshavare begränsa barns och ungdomars smarttelefonanvändning. Även ett lagförslag om skolpersonalens rätt att begränsa elevernas telefonanvändning i skolorna är på gång.
Vi undertecknare vill att Finland även ska vara föregångare i att begränsa barns användning av smarttelefoner och sociala medier. Lagen som införs om användning av telefoner i skolorna måste vara tillräckligt tydlig, finns det inte hälsomässiga eller andra vägande skäl, ska mobilerna inte användas i skolan. Det måste också införas riktlinjer om hur åldersgränserna för vissa sociala medier kan garanteras genom till exempel identifiering. Även vi föräldrar måste göra allt för att medverka till en hälsosammare användning av digitala verktyg och medier. Till exempel den svenska utredningen som nämns ovan visar nämligen att i synnerhet barns användning av digitala verktyg för annat än lärande i skolan har negativa följder. Dessutom vill vi att det ska arbetas för att de sociala medieplattformarna tar ett större ansvar för sitt innehåll och sätt att presentera det.
Beslutsförslag
Därför föreslår vi att SFP, svenska riksdagsgruppen och partiets ledamöter i välfärdsområdena arbetar för:
- att lagen om mobilbegränsning eller förbud i skolorna blir tillräckligt tydlig
- att se till att elevvården har bättre beredskap för mobil- och spelberoende barn
- att främja städers, kommuners och organisationers beredskap att göra fritiden för barn och ungdomar mer meningsfull
- tydligare verifiering av åldersgränser för vissa digitala tjänster
- att sociala mediebolag ska tvingas ta större ansvar när det gäller innehåll i deras medier och presentationssätt
Motionär
Anna Korhonen, SFP i Esbo
Päivi Puntila, SFP i Esbo
Eva-Lena Gästrin, SFP i Esbo
Charlotta Jakobsson, SFP i Esbo
Partifullmäktiges svar
Digitalisering och ny teknologi erbjuder stora möjligheter i undervisningen, men samtidigt har oron vuxit för de negativa effekterna av skärmanvändning, särskilt när det gäller mobiltelefoner och sociala medier. Den ökande digitaliseringen har på många sätt förändrat skolmiljön och den omfattande skärmanvändningen, både i skolan och på fritiden, kan ha negativ påverkan på barns koncentration och inlärning.
I december 2024 godkände regeringen, med undervisningsminister Anders Adlercreutz i spetsen, ett lagförslag om att begränsa användningen av telefoner och mobila enheter i skolorna. Enligt förslaget är telefoner och andra mobila enheter förbjudna på lektionerna, förutom om läraren ger lov att använda dem i undervisningssyfte. Lagen innebär alltså inte att man skulle vända ryggen till digitala verktyg i skolan, eller förminska behovet av digital kompetens. Istället förpliktas skolor att via sina ordningsregler definiera hur telefoner får användas under raster och hur de ska förvaras under skoldagen. Riksdagen fattar beslut om lagen under våren 2025. Enligt förslaget ska lagen träda i kraft den 1.8.2025.
Både nationellt och internationellt diskuteras nu mer aktiva insatser för att minska barns skärmtid. Samtidigt krävs bredare insatser på kommunal och statlig nivå både för att skapa alternativa fritidsmöjligheter för barn och unga, och för att identifiera och erbjuda stöd för barn med skärmberoende. Ökad skärmtid går ut över barn och ungas övriga fritidssysselsättning, såsom hobbyer och motion. Mindre rörelse i vardagen kan på lång sikt ha allvarliga konsekvenser för barnens och de ungas hälsa. SFP anser det vara viktigt att ge unga tillgång till meningsfulla kultur- och fritidsaktiviteter. SFP har redan länge arbetat för att alla barn ska ha möjlighet till minst en hobby som bidrar till en värdefull fritid
Digitala aktörer måste ta ansvar för hur deras tjänster påverkar barns hälsa och utveckling, och det behövs nationella och europeiska regler för att säkerställa barns rätt till en trygg digital miljö. Utmaningarna är globala och ibland rätt svårlösta och därför är det viktigt att det existerar ett internationellt samarbete för att hantera dessa ärenden. Sociala medieplattformars algoritmer måste främja välbefinnandet hos barn och unga i stället för att bara sträva efter att maximera användningstiden och göra innehållet så beroendeframkallande som möjligt. Meta har exempelvis ett försök på instagram med sk. Teen accounts för unga under 16 år, där innehållet och vem som kan kontakta de unga begränsas. För att ändra inställningarna på dessa Teen accounts krävs förälderns godkännande. Försöket utvidgas nu även till Finland. Tillsammans inom EU behöver vi ställa högre och strängare krav för sociala medier.
SFP vill att Finland ska vara världens barnvänligaste land, där varje barn får växa upp i trygghet, med jämlika möjligheter till vård, utbildning, en meningsfull fritid och fria från psykisk ohälsa.
Beslutsförslag
SFP arbetar för
- att mobilförbud i skolorna blir tillräckligt tydligt
- att elevvården har bättre beredskap för att stöda mobil- och spelberoende barn
- att sociala medieplattformar ska tvingas ta större ansvar när det gäller innehåll och åldersgränser
- att man tar fram nationella skärmtidsrekommendationer för barn och unga.