« Tillbaka

Beredningsutskott 3

32 Lagstifta om ett tredje juridiskt kön

Finland har förbundit sig till internationella människorättskonventioner och därmed till att skydda och främja allas mänskliga rättigheter på lika villkor. Den förnyade jämställdhetslagen som trädde i kraft i början av år 2015 förbjuder diskriminering på grund av könsidentitet och könsuttryck. Finlands lagstiftning erkänner således redan könsmångfald. Nästa steg är att förändra de strukturer som i praktiken diskriminerar könsminoriteter.

Möjligheten till ett tredje juridiskt kön skulle öppna upp för allas självbestämmanderätt till sitt kön. Det här är speciellt viktigt för människor som tillhör olika könsminoriteter. Till exempel för interkönade personer och andra icke-binära, som befinner sig utanför den traditionella tvåkönsnormen, skulle ett tredje kön innebära ett juridiskt erkännande. Ingen ska påtvingas en könsidentitet som hen inte identifierar sig med. Därför bör Finland lagstifta om ett tredje kön.

Legaliseringen av ett tredje kön skulle göra det möjligt att förutom alternativen kvinna och man välja ”något annat” på officiella blanketter. Det här skulle även öppna upp för föräldrar till interkönade barn, vars yttre könsegenskaper vid födseln inte kan indelas enligt tvåkönsnormen, att avstå från att ange barnets kön i födelseregistret. Barnet skulle sedan senare själv få besluta om sin könstillhörighet.

Europarådets parlamentariska församling har rekommenderat staterna att överväga fler alternativ för juridiskt kön. En ökning av antalet könsbeteckningar är också kopplat till Agenda 2030, FN:s globala mål om hållbar utveckling. Mål 16 som handlar om att främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling innehåller ett delmål om att ”Senast 2030 tillhandahålla juridisk identitet för alla, inklusive födelseregistrering.” FN:s oberoende expert för skydd mot våld och diskriminering på grund av sexuell läggning och könsidentitet (SOGI) rekommenderar i sin rapport till FN:s generalförsamling i juli 2018 staterna att erkänna icke-binära identiteter och erbjuda fler juridiska könsbeteckningar än endast kvinna eller man.

Bland annat Kanada, Australien, Nya Zeeland, Indien, Bangladesh, Nepal och Pakistan erbjuder ett alternativ till kvinna och man i pass eller nationella identitetshandlingar. Även i Europa har riktningen under se senaste åren varit att allt fler länder inför en tredje juridisk könsbeteckning. I dagens läge har Tyskland och Malta lagstiftning som inkluderar ett tredje kön.

Diskussionen om könsbeteckningarna är aktuell i Finland i och med att en reform av personbeteckningarna planeras ske före slutet av år 2019. Finansministeriet har tillsatt en arbetsgrupp med mandatperioden 1.9.2017-31.12.2019 för att utreda förnyandet av de finländska personbeteckningarna och identitetshantering garanterad av staten. Arbetsgruppen överväger även möjligheten till personbeteckningar, av vilka personens kön inte framkommer.

En könsneutral personbeteckning är en förutsättning för att trygga könsminoriteters rättigheter i Finland. En persons kön och ålder framkommer ofta i onödan av den nuvarande personbeteckningen. Jämställdhetsmyndigheterna har reagerat på det här. Formen och reglerna för hur den nuvarande personbeteckningen skapas innebär också att antalet köns- och datumspecifika personbeteckningar är begränsat. Dessutom blir en betydande del av personer som flyttar till eller vistas tillfälligt i Finland utan en personbeteckning. Det här försvårar deras ärendehantering hos myndigheter och i den privata sektorn. Könsneutrala personbeteckningar skulle bidra till att skapa jämställdhet och jämlikhet.

Svenska Kvinnoförbundet yrkar på att SFP genom sina representanter i riksdagen arbetar för


Att-sats

–      att Finland lagstiftar om ett tredje juridiskt kön.

–      att personbeteckningarna i Finland förnyas så att de är könsneutrala.


Motionär

Svenska Kvinnoförbundet

Anna Jungner-Nordgren
Svenska Kvinnoförbundets ordförande

Agneta Udd-Saarela
generalsekreterare

Partifullmäktiges svar

Motionärerna nämner Finansministeriets arbetsgrupp vars mandatperiod sträcker sig till årets slut. En av målsättningarna är att personnumren i framtiden varken ska visa personens ålder eller kön. Orsakerna till detta är flera, men reformen skulle även trygga könsminoriteters rättigheter. Som motionärerna påpekar har frågan även lyfts av Europarådets parlamentariska församling och Agenda 2030, FN:s globala mål om hållbar utveckling. Partidagen 2014 beslöt redan att SFP arbetar för att interkönade barn ska kunna registreras som tredje kön och att interkönade personer även själv kan välja det tredje könet.

Beslutsförslag

Partifullmäktige föreslår att SFP arbetar för

  • att Finland lagstiftar om ett tredje juridiskt kön
  • att personbeteckningarna i Finland förnyas