« Tillbaka

Motioner 2020

Motion 48 – Palkattomat harjoittelut yleistyvät ja eriarvoistavat | Praktik utan lön blir vanligare och ökar ojämlikheten

Palkattomat harjoittelut yleistyvät ja eriarvoistavat

Suomessa palkattomat harjoittelut ovat yleisiä erityisesti ammattikorkeakouluissa ja sote-alan opinnoissa. Harjoittelubarometrin (2019) mukaan ammattikorkeakouluissa opiskelevista vain 36 prosenttia ja yliopisto-opiskelijoista 57 prosenttia kertoi, että harjoittelusta maksettiin palkkaa. Jos vertaa tuloksia aiempiin vuosiin kaikki viittaa siihen, että palkattomat harjoittelut ovat yleistyneet. Työharjoittelut ovat tärkeä osa opiskelua, mutta niistä tulisi kuitenkin aina maksaa palkkaa. Muun muassa YK on todennut palkattomien harjoittelujen eriarvoistavan opiskelijoita.

Miesvaltaisilla aloilla saa useammin palkkaa työharjoittelusta kuin naisvaltaisilla aloilla. Harjoittelubarometrin kyselyssä miehistä 64 prosenttia ilmoitti saavansa palkkaa harjoittelusta, kun naisilla vastaava luku oli ainoastaan 30 prosenttia. Osaa aloista priorisoidaan korkeammalle kuin toiset harjoittelupaikkojen puolesta. Sairaanhoitajat ja lääkärit voivat tehdä harjoittelun samassa työpaikassa, jossa lääkäriopiskelijalle maksetaan palkkaa ensimmäisestä harjoittelusta lähtien ja sairaanhoitajalle ei edes viimeisenä opiskeluvuotena. Sairaanhoitajaopiskelijat suorittavat yli puolet opinnoistaan palkattomassa harjoittelussa.

Työharjoittelun palkattomuudesta keskustellessa vedotaan usein siihen, ettei opiskelija ole samassa roolissa kuin työntekijä. Harjoittelu, jossa opiskelija olisi vain tarkkailijana toteutuu kuitenkin harvoin. Se, ettei harjoittelijoille makseta samaa palkkaa kuin työntekijöille on ymmärrettävää, mutta että harjoittelija jää kokonaan ilman korvausta on väärin. Harjoittelija-nimikkeen käyttäminen ei poista sitä tosiasiaa, että kyseessä on työsuhde, jossa työnantaja jättää täyttämättä tärkeimmän velvollisuutensa eli palkanmaksun.

Siksi RKP-nuoret haluavat että RKP ottaisi tavoitteekseen:

Praktik utan lön blir vanligare och ökar på ojämlikheten

I Finland är praktik utan lön vanligt framför allt i yrkeshögskolor och vårdutbildningar. Enligt Praktikbarometern (2019) meddelade endast 36 procent av yrkeshögskolestuderande och 57 procent av universitetsstuderande att de fick lön för praktiken. Då man jämför resultaten med tidigare års resultat så pekar det på att praktik utan lön har blivit vanligare. Arbetspraktik är en viktig del av studierna, men man borde ändå alltid betala lön för dem. Bland annat FN har konstaterat att praktik utan lön skapar ojämlikhet bland studerande.

I mansdominerade branscher får man oftare lön för arbetspraktik än i kvinnodominerade branscher. I Praktikbarometerns förfrågan meddelade 64 procent av männen att de får lön för praktiken, medan andelen kvinnor som får lön endast var 30 procent. En del av branscherna värderas högre än andra när det kommer till praktikplatser. Sjukskötare och läkare kan göra praktik på samma arbetsplats, där läkarstuderanden får lön från första praktiken och sjukskötarstuderanden inte får ens under sista studieåret. Sjukskötarstuderande avlägger över hälften av sina studier i praktik utan lön.

I diskussioner om arbetspraktik utan lön hänvisar man ofta till att studeranden inte är i samma roll som arbetstagaren. En praktik där studeranden endast fungerar som observatör förverkligas dock sällan. Det är förståeligt att praktikanten inte får samma lön som arbetstagaren, men det är fel att praktikanten blir helt utan ersättning. Att använda sig av titeln praktikant avskaffar inte det faktum att det är frågan om ett arbetsförhållande där arbetsgivaren inte uppfyller sin viktigaste skyldighet, alltså löneutbetalning.

Därför vill Svensk Ungdom att SFP tar som sitt mål att:


Att-sats

  • ETTÄ palkkaa tulisi maksaa työharjoittelusta kaikille opiskelijoille.
  • ATT lön utbetalas för arbetspraktik för alla studeranden

Motionär

RKP-nuoret

Frida Sigfrids
Puheenjohtaja

Malin Lindholm
Pääsihteeri

Partifullmäktiges svar

Arbetslivspraktiken är en viktig del av utbildningen på yrkeshögskolenivå. Praktiken ger studerande möjlighet att fördjupa sina kunskaper och samtidigt tillämpa sin kunskap i praktiken. Praktiken är också ett viktigt tillfälle för studerande att skapa kontakter till arbetslivet. Praktikperioden ska vara målinriktad och handledd.En lyckad praktik sker i växelverkan mellan den studerande, utbildningsarrangören och arbetsplatsen där praktikanten utför sin obligatoriska praktikperiod. Det är viktigt att arbetslivet inom alla sektorer värdesätter praktikanterna och ser nyttan av att möjliga kommande arbetstagare utför sin praktik där. Utbildningen i Finland ska vara av god kvalitet, jämlik och jämställd. Det är skäl att utreda om det finns lagstiftning som leder till en ojämlik utbildning, inklusive praktikperioden.

Arbetsmarknaden fungerar olika beroende på vilken bransch det handlar om. Det här medför att det också finns skillnader gällande kutymerna för praktikperioder mellan olika utbildningslinjer. Inom hälsovårdsbranschen kräver arbetsgivaren ersättning av yrkeshögskolan och studerandena får ytterst sällan lön för sina praktikperioder. Inom teknik- och handelsbranschen är kutymen en annan. Där utför studerande i regel sin praktik i företag, t.ex. som sommarjobb, vilket gjort att de samtidigt fått lön för sin praktik.

Den finländska arbetsmarknaden hör till de mer segregerade arbetsmarknaderna. Det påverkar löneutveckling och i slutändan pensioner. Regeringen har bestämt att lönejämställdheten ska främjas genom ett fortsatt likalönsprogram, som ska vara mer ambitiöst och ha större effekter än det tidigare. En relevant del av det arbetet inbegriper åtgärder för att bedöma olika arbetsuppgifters kravnivå, för att främja lönetransparens och lika lön för lika arbete samt för att motverka könssegregeringen i arbetslivet.

Det finns också stora branschvisa skillnader när det kommer till handledning under praktiken. I en del branscher, så som social- och hälsovården, måste en handledare vara på plats hela tiden, medan det i andra branscher är möjligt för den studerande att jobba självständigt redan i början av studietiden.

Högskolorna har ett ansvar i att följa upp att handledningen fungerar ändamålsenligt under praktiken. Det här förklarar till stor del också skillnaderna när det kommer till lön för praktikperioden, då handledningen kräver mer resurser av en del praktikplatser. För en lyckad praktik är det också viktigt att handledarna på praktikplatsen kontinuerligt utbildas.

Det är svårt att motivera varför det inte betalas lön för praktiken, speciellt då en person fortskridit i studierna och arbetsinsatserna och kunskaperna har ökat. I de fall där en studerande redan har kunnande från sin egen bransch och under praktiken utför arbete som bidrar till arbetsgivarens produktivitet är det mer motiverat att betala lön för praktiken.

Beslutsförslag

SFP arbetar för:

  • att ersättningen för obligatorisk praktik som hör till högskolestudierna blir mer jämlik och jämställd