« Tillbaka

Motioner 2020

Motion 15 – Rädda den biologiska mångfalden

2020 är året för biodiversitet. Det internationella samfundet fäster fokus på ämnet, och också Finland måste profilera sig högt i frågan om naturens mångfald. Redan länge har varningsklockorna ringt, men få länder har tagit problemet på allvar.

I Finland är var nionde art utrotningshotad. Bland fågelarterna är siffran betydligt högre, en tredjedel av dem är hotade. Globalt dör 5–55 djur- och växtarter ut varje dag och om trenden fortsätter kommer hälften av jordens arter vara förlorade om 30 år. Problematiken är solklar och det är dags för Finland att ta ett större ansvar för att trygga bevarandet av den biologiska mångfalden.

Enligt Finlands miljöministerium har Finland inte ännu år 2019 kommit särskilt långt med arbetet för att rädda biodiversiteten. I den sjätte landsrapporten står det tydligt att Finland inte kommer att nå de så kallade Aichi-målen, som definierar hur den biologiska mångfalden borde se ut och skötas år 2020. Aichi-målen är bundna till FN-avtal, som även Finland ingått.

I slutet av år 2020 kommer parterna bakom konventionen för biologisk mångfald (CBD) att mötas till sitt femtonde COP-möte i Kina. På detta möte kommer Aichi-målen att ses över, och det så kallade Post-2020-programmet att upprättas. Världssamfundet har redan länge arbetat kring hur den biologiska mångfalden ska se ut efter år 2020. Men med den här takten kommer en stor del av jordens arter, inklusive många som lever i Finland, att dö ut på grund av mänsklig handling.

Biodiversitet är starkt kopplat till klimatet och människan. Klimatförändringen och minskningen av den biologiska mångfalden är starkt förknippade, och om vi ska vara seriösa med att stoppa klimatförändringen måste vi också ta den biologiska mångfalden på allvar. Detta kan bland annat främjas genom målmedvetet undervisningsarbete och att bekanta sig med sin närmiljö. Den finska skogen eller skärgården är bra ställen att börja på.

Biodiversiteten är vår allas sak, och därför yrkar Svensk Ungdom på:


Att-sats

  • ATT Finland tillsammans med EU har klara och ambitiösa mål inför COP15-mötet för hur den biologiska mångfalden ska tryggas.
  • ATT Finland åtgärdar problemen kring biodiversitet och förhindrar att fler arter blir utrotningshotade.
  • ATT Finland fredar en större areal av land och hav för att skydda artmångfalden.
  • ATT naturen och närmiljön beaktas bättre inom utbildningen och på arbetsplatser.

Motionär

Svensk Ungdom

Frida Sigfrids
Förbundsordförande

Malin Lindholm
Förbundssekreterare

Partifullmäktiges svar

Motionärerna är ute i ett högst angeläget ärende. Att bevara den biologiska mångfalden är tillsammans med klimatförändringen en av vår tids största utmaningar som vi måste finna en lösning på. Finland har förbundit sig till att stoppa förlusten av biologisk mångfald och det här kräver också åtgärder. Redan år 1994 undertecknade Finland FN fördraget Konventionen om biologiskt mångfald som antagits på Rio-konferensen 1992.

 

Arbetsgruppen som förbereder sig för COP15-mötet i Kina har samlats och Finland spelar en aktiv roll i arbetet med de nya internationella målsättningarna. På grund av COVID-19 har mötet skjutits upp till nästa år.

 

För att förhindra förlusten av biologisk mångfald i Finland planerar regeringen bland annat att öka finansieringen för naturvård och göra upp ett handlingsprogram för förbättrandet av tillståndet hos försämrade livsmiljöer. Miljöministeriet har exempelvis startat Helmi-programmet, som ska stärka den biologiska mångfalden i Finland och trygga de livsviktiga ekosystemtjänster som naturen tillhandahåller. Målet för innevarande regeringsperiod är att skydda 20 000 hektar och restaurera 12 000 hektar myrmark, restaurera 80 värdefulla fågelvatten och 15 000 hektar vårdbiotoper samt vårda skogliga livsmiljöer och återställa naturen på stränder och i vatten. Skyddet är frivilligt och följer liknande ersättningsprinciper som METSO-programmet. I regeringens budget ingår 100 miljoner euro riktade till naturskydd, varav 42 miljoner reserverats för Helmi-programmet år 2020.

 

Man kommer också att genomföra pilotförsök om tillämpning av ekologisk kompensation i till exempel stora infrastrukturprojekt. Med hjälp av den ekologiska kompensationen kan man kompensera den skadliga påverkan av olika projekt, genom att försämrade livsmiljöer förbättras och nya livsmiljöer skapas på annat håll.

 

Även livet i Östersjön står inför stora utmaningar på grund av klimatförändringen och övergödningen. Övergödningen har lett till att livet på stora arealer av havsbottnen är dött. Tack vare aktiva vattenskyddsåtgärder har utsläppen minskat under många år såväl från samhällen, industrin som jordbruket men klimatförändringen kommer sannolikt att öka urlakningen av näringsämnen till havet på grund av de milda vintrarna och ökade regnmängderna. Förutom minskade utsläpp av näringsämnen har också utsläppen av miljögifter såsom dioxiner, PCB och DDT minskat. Tack vare aktiva åtgärder har bland annat havsörnsstammen repat sig kraftigt sedan 60-talet, då havsörnen i Östersjön var utrotningshotad på grund av höga gifthalter. Även sälarnas fortplantningsförmåga var allvarligt försvagad under 1960-70 talet på grund av de höga gifthalterna som anrikades i Östersjöns näringspyramid. Ett allvarligt problem för djuren och naturen är plastavfallet. Både stora plastskräp och mikroskopiska plaster har en skadlig inverkan på vattenlevande arter.

 

Östersjön är ett brackvattenhav, vilket bidrar till att det i havet lever många arter med unika särdrag som inte kan hittas någon annanstans i världen. Många arter lever i sina yttersta utbredningsområden och är därför särskilt känsliga för yttre störningar. När vattnet övergöds lider fiskar som kräver klart vatten så som sik och gädda medan mörtfiskarna klarar sig bättre i grumligt och näringsrikt vatten. Samverkan av höga näringsämneshalter i vattnet och en högre vattentemperatur innebär att ettåriga trådalger frodas och massiva förekomster av giftiga cyanobakterier (blågröna alger) blir vanliga. Trådalger tränger undan blåstången, en av Östersjöns nyckelarter. Om blåstången kvävs på grund av trådalgerna så är risken stor för att många arter som är beroende av blåstången också försvinner. Isfria vintrar innebär att Östersjövikaren inte kan bygga bon på isen. Med fartygens barlastvatten har många nya arter kommit till Östersjön. Främmande arter, eller s.k. invasiva arter, kan rubba Östersjöns ekosystem och utgör därför ett hot mot Östersjöns ekosystem. Mänsklig verksamhet påverkar alltså på många sätt Östersjöns flora och fauna.

Beslutsförslag

SFP arbetar för:

 

  • att Finland är aktiv i arbetet för att motverka klimatförändringen både nationellt och internationellt
  • att Finland tillsammans med EU har klara och ambitiösa mål inför COP15-mötet för hur den biologiska mångfalden ska tryggas
  • att man i Finland via frivilliga åtgärder särskilt jobbar för att skydda land- och havsområden med värdefulla livsmiljöer i synnherhet med avseende på den biologiska mångfalden
  • att naturen och närmiljön beaktas bättre inom utbildningen och på arbetsplatser
  • fortsatta krafttag för att minska övergödningen och uppvärmningen av Östersjön för att bevara mångfalden i havsområdet
  • att Finland motarbetar en försvagning av biodiversitet genom att rikta tillräckliga resurser till naturskyddsåtgärder och upplysningsarbete
  • att SFP verkar för att Östersjöregionen blir ett pilotområde för miljövänlig teknologi, kretsloppstänkande, hållbara jordbruksmetoder och gränsöverskridande samarbete för den fysiska planeringen inom Östersjöns avrinningsområde