« Tillbaka

Motioner 2020

Motion 26 – Slå samman Nylands och Helsingfors valkretsar

Nyland i sig är idag den norra delen av ett metropolområde, varav den södra delen utgörs av Estniska Harrien-Harjumaa.

1946 när Helsingfors annekterade villastäder (Munknäs och Brändö), köpingar (Hoplax) och stora delar av södra Helsinge landskommun så försökte man med detta att få dåvarande metropolområdet inom Helsingfors. Men snart växte metropolområdet utanför dessa gränser och i och med Estlands självständighet och trafiken över Finska viken så har bara metropolområdet vuxit och idag ser det ut som hela Nyland har bara blivit den norra delen.

Utvecklingen av HUS (Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt) och HRT (Helsingfors region trafik) visar klart på behovet av ett osplittrat Nyland. Frågar även varför skall rösttröskeln vara kriteriet för splittring av valkretsar medan ett osplittrat Nyland främjar både bättre koordinering och kan politiskt behandla gemensamma problem. Vidare skulle ett osplittrat Nyland bättre kunna både representera och förhandla om frågor som gäller hela HCMA (Helsinki City Metropolitan Area, alltså Nyland och Estniska Harrien-Harjumaa).


Att-sats

Föreslår att SFP arbetar för en sammanslagning av valkretsarna Nyland och Helsingfors


Motionär

John-Eric Söderman

SFP i Stor-Alberga, Esbo

Partifullmäktiges svar

Frågan om valkretsindelningen i riksdagsval är ett återkommande tema. Grundlagen stipulerar följande (GrL 25 § 2 mom.): ”För riksdagsval är landet med beaktande av antalet finska medborgare indelat i minst tolv och högst aderton valkretsar. Utöver detta bildar landskapet Åland en egen valkrets för val av en riksdagsledamot.” Idag har vi just 12 valkretsar samt Åland.

Avsikten är att valsystemet ska vara organiserat så medborgarna ska representeras så bra som möjligt. Här ska systemet vara såväl proportionellt som regionalt representativt.

Den primära utmaningen i nuvarande valkretsindelning handlar om de till befolkningen mindre valkretsarna där den så kallade dolda rösttröskeln, alltså hur stor andel av rösterna som behövs för det första mandatet i en valkrets, vuxit. Det här innebär att en andel av rösterna i en valkrets kan gå till spillo då t.o.m. 10 % av rösterna i en valkrets inte garanterar en plats i riksdagen, vilket är fallet i t.ex. Lapplands valkrets. Samtidigt måste den regionala representationen garanteras vilket innebär att man inte heller kan fusionera valkretsarna till alltför stora områden.

Fram till år 1952 omspände Nylands valkrets även Helsingfors. Eftersom valkretsen hade vuxit snabbt avdelades då Helsingfors från Nylands valkrets och bildade en egen. Nu har i offentligheten också förts en diskussion om att ytterligare dela Nyland i två valkretsar. Detta är ändå inte motiverat med tanke på att Nylands valkrets idag är den enda där proportionaliteten är riktigt god. Att fusionera Nylands och Helsingfors valkretsar skulle innebära att valkretsen skulle ha närmare 60 mandat vilket inte skulle vara ändamålsenligt för att säkra den regionala representationen.

Justitieministeriet har i februari 2020 tillsatt en parlamentarisk arbetsgrupp som i enlighet med regeringsprogrammet ska utreda behoven att utveckla partilagen, valfinansieringslagen och vallagen samt för att vid behov se över annan lagstiftning som gäller politisk verksamhet. Den parlamentariska arbetsgruppen ska också utreda hur man kan förbättra proportionaliteten vid val, sänka den så kallade dolda röstspärren och säkra den regionala representativiteten. Arbetsgruppen kommer också att diskutera valkretsindelningen. Mandatperioden löper ut i slutet av maj 2021 och då tar justitieministeriet ställning till vilka ändringsbehoven är.

Beslutsförslag

Motionen anses besvarad med denna utredning.