Beredningsutskott 5
Motion 57 – En hållbar och rättvis finansiering av sjukvården & 58 – Fel att Västra Nylands välfärdsområdes vårdeuro är 75 cent
Gemensamt svar på 57 – En hållbar och rättvis finansiering av sjukvården & 58 – Fel att Västra Nylands välfärdsområdes vårdeuro är 75 cent
En hållbar och rättvis finansiering av sjukvården
Välfärdsområdena har nu varit verksamma i några år och det är dags att utvärdera hur finansieringsmodellen fungerar i praktiken. Flera välfärdsområden kämpar med betydande underskott medan andra har lyckats balansera sina budgetar. Detta tyder på att den nuvarande finansieringsmodellen behöver utvecklas för att bättre motsvara de verkliga servicebehoven.
Den nuvarande modellen lägger stor vikt vid antalet diagnoser, medan förebyggande vård och hälsofrämjande arbete inte ges tillräcklig betydelse. Samtidigt vet vi att förebyggande insatser stärker människors välbefinnande och på sikt minskar behovet av tyngre och dyrare vård.
Finansieringsmodellen behöver också vara mer förutsägbar och transparent. I dag finns risker för att systemet kan manipuleras, och uppföljningen bör därför vara tydligare. Institutet för hälsa och välfärd (THL) spelar en viktig roll i att säkerställa tillförlitliga och enhetliga beräkningsgrunder. Samarbete med Folkpensionsanstalten kan också bidra till bättre kunskap om långtidsdiagnoser och därmed om behovet av kontinuerlig uppföljning inom den offentliga vården.
Med en åldrande befolkning ökar behovet av vård och service, särskilt i de äldre åldersgrupperna. Därför är det avgörande att finansieringen av välfärdsområdena bygger på en rättvis, transparent och hållbar modell.
Partidagen beslutar att SFP ska verka för att:
- HYTE-koefficienterna för främjande av hälsa och välfärd ges större betydelse i beräkningen av välfärdsområdenas finansiering
- långtidsdiagnoser beaktas som en indikator på behovet av kontinuerlig uppföljning inom den offentliga hälso- och sjukvården
- även omfattande utredningsprocesser före en diagnos, såsom laboratorie- och röntgenundersökningar, beaktas i finansieringsmodellen
- Institutet för hälsa och välfärd ges ett tydligt ansvar för transparenta och enhetliga beräkningsgrunder för finansieringskoefficienterna
- de registeruppgifter som ligger till grund för finansieringen är enhetliga för hela landet och inte ändras mellan budgetperioder
Svenska seniorer i Finland
Gunilla Jusslin
Björn Fant
Kjell Wennström
Fel att Västra Nylands välfärdsområdes vårdeuro är 75 cent
Välfärdsområdena har ansvarat för ordnandet av social- och hälsovårdstjänster samt räddningstjänster sedan 2023. Det är staten som finansierar vården, bortsett från de klientavgifter som välfärdsområdena kan uppbära.
Vi undertecknade är oroade över att dagens vårdfinansiering inte tillräckligt beaktar de behov som finns i växande välfärdsområden. Välfärdsområdena är i dag mycket olika till sin storlek och sina förutsättningar. Det minsta är Mellersta Österbottens välfärdsområde med cirka 68 000 invånare, vilket motsvarar ungefär invånarantalet i Alberga stadsdel i Esbo. Esbo hör till Västra Nylands välfärdsområde, som är ett av de största välfärdsområdena i Finland med cirka 485 000 invånare.
Västra Nylands välfärdsområde är tvåspråkigt, men i området har cirka 14 procent av invånarna ett annat modersmål än svenska eller finska. Välfärdsområdet har dessutom ett särskilt ansvar för att utveckla de svenskspråkiga vårdtjänsterna i samarbete med de andra tvåspråkiga välfärdsområdena.
Befolkningen i Västra Nyland ökar med omkring 5 000 invånare årligen, och det föds förhållandevis många barn i området. I dagsläget beräknas vårdfinansieringen till välfärdsområdena på basis av äldre uppgifter som grundar sig på tidigare bokslut. Tyvärr beaktar detta inte alltid det verkliga läget eller servicebehovet i växande områden. I vårdfinansieringen beaktas invånarantalet med allt mindre tyngd. Det innebär att viktiga tjänster riskerar att bli underresurserade i förhållande till det faktiska behovet. Det här syns i Västra Nylands välfärdsområde, där man övergått till digitala tjänster i mycket högre grad än i många andra välfärdsområden, och även bland annat i fråga om hemvården, där en mindre andel (11 %) av 75-åringarna beviljas kontinuerlig hemvård än i de flesta andra områden i landet (varierar mellan 15-19 % i de flesta områden). Vad gäller under 23-åringars vårdgaranti presterar Västra Nyland näst sämst i hela landet.
Finansieringen borde vara mer förutsägbar och samtidigt bättre baseras på det aktuella läget och på demografin. Den bör i större utsträckning beakta vårdbehovet i områden där befolkningen växer snabbt.
Det är också viktigt att specialuppdraget att utveckla de svenskspråkiga tjänsterna får en egen separat finansiering direkt från staten. I dag arbetar endast två personer med svenskspråkiga frågor inom välfärdsområdet i Västra Nyland. Det är alltför lite för att kunna garantera en fungerande nationell utveckling av den svenskspråkiga servicen i enlighet med lagens krav.
Vi vill att SFP arbetar för:
- att vårdfinansieringen bättre beaktar behoven i växande välfärdsområden
- att vårdfinansieringen blir mer förutsägbar och baseras på färskare data, som bland annat beaktar prognostiserad befolkningstillväxt och behovet av vård för personer med annat modersmål än svenska eller finska
- att Västra Nylands välfärdsområdes specialuppdrag gällande utvecklingen av svenskspråkiga tjänster får en separat finansiering från staten
Karin Cederlöf, Esbo
Edvard Lindfors, Hangö
Partifullmäktiges svar
Gemensamt svar på 57 – En hållbar och rättvis finansiering av sjukvården & 58 – Fel att Västra Nylands välfärdsområdes vårdeuro är 75 cent
Efter några år med välfärdsområden är det tydligt att finansieringsmodellen behöver utvärderas och utvecklas så att den bättre motsvarar de verkliga servicebehoven och sporrar till förebyggande verksamhet. Välfärdsområdena har differentierats och skillnaderna tyder på att modellen inte till alla delar förmår beakta variationer i vårdbehov, befolkningsstruktur och regionala förhållanden tillräckligt.
SFP har tidigare framhållit att den nuvarande finansieringsmodellen behöver korrigeras. Finansieringsregler och bokföringstekniska mekanismer ska inte väga tyngre än tryggandet av människors rätt till vård och omsorg. Finansieringsmodellen måste vara rättvis, transparent och förutsägbar. Den ska bättre svara mot verkliga behov i olika typer av välfärdsområden och sporra till förebyggande verksamhet.
Motionens fokus på förebyggande arbete är särskilt motiverat. HYTE-koefficienten för välfärdsområdena är ett incitament som ska stärka ett systematiskt arbete för att främja hälsa och välfärd. Samtidigt utgör HYTE-koefficienten ännu en relativt liten del av helheten, vilket ger fog för att bedöma om dess betydelse i finansieringsmodellen bör stärkas. En finansieringsmodell som i högre grad uppmuntrar till förebyggande insatser, tidig vård och välfungerande basservice är viktig både för människors välbefinnande och för att på sikt hålla stävja kostnaderna.
Samtidigt behöver finansieringsmodellen bättre kunna beakta att välfärdsområdena utvecklas mycket olika. SFP är ett statsbärande parti och vårt ansvar är att se till att vården håller god nivå i hela landet. Därför måste vi se på finansieringen ur ett nationellt perspektiv.
I växande områden ökar servicebehovet snabbt när invånarantalet stiger och barnfamiljerna blir fler. Om finansieringen i alltför hög grad baseras på föråldrade uppgifter och tidigare bokslut finns en uppenbar risk att den inte motsvarar det aktuella behovet. Finansieringen behöver beakta sådana faktorer som inflyttning, en växande andel barn och unga samt förändringar i områdets befolkningsstruktur.
Motionären lyfter också fram behovet av större transparens och stabilitet i de uppgifter som ligger till grund för finansieringen. Det är en rimlig utgångspunkt. SFP arbetar för så enhetliga, förutsägbara och öppna beräkningsgrunder som möjligt.
Finansieringsmodellen borde bättre kunna fånga sådana vårdbehov som inte alltid syns tillräckligt väl i enskilda diagnosuppgifter, särskilt när det handlar om långvarig uppföljning eller resurskrävande undersökningar inom den offentliga vården. Samtidigt behöver sådana förändringar beredas noggrant så att indikatorerna förblir medicinskt motiverade, administrativt fungerande och nationellt jämförbara.
Det är också viktigt att de särskilda uppdrag som Västra Nylands välfärdsområde och Egentliga Finlands välfärdsområde har syns tydligare i finansieringen. Det behövs tillräckliga resurser för att uppdraget att utveckla svenskspråkiga tjänster i tvåspråkiga områden ska kunna skötas på ett trovärdigt sätt. Om staten i lag ställer särskilda krav på ett välfärdsområde måste också finansieringen bättre svara mot det ansvaret.
Hur finansieringsmodellen ska utvecklas måste beredas grundligt av experter så att SFP målsättning om en mer förutsägbar och transparent modell som uppmuntrar till förebyggande insatser uppnås.
Beslutsförslag
SFP arbetar för
- att förebyggande vård och hälsofrämjande arbete ges större betydelse i beräkningen av välfärdsområdenas finansiering
- att finansieringsmodellen bättre beaktar vårdbehov och behovet av kontinuerlig uppföljning inom den offentliga hälso- och sjukvården
- att finansieringsmodellen i tillräckligt hög grad beaktar befolkningstillväxt och behovet av vård för personer med annat modersmål än svenska och finska
- att det öronmärks tillräckliga resurser för att stöda utvecklingen av de svensk- och samiskspråkiga tjänsterna samt för samordningen vid utarbetandet av samarbetsavtalet mellan de tvåspråkiga välfärdsområdena
starkare förutsägbarhet i finansieringen mellan budgetperioder.