Beredningsutskott 4
Motion 44 – Modernisera sättet att utse ombud till partidagen
Rätten att utse ombud till partidagen är i dag främst kopplat till antalet betalande medlemmar i medlemsföreningarna. Andra tänkbara kriterier, som antal röster i val eller “det finlandssvenska ansvaret” – antalet svenskspråkiga i kommunen, används inte. Kretsarna har rätt att utse ombud men inte kommunorganisationerna.
Sedan de nuvarande stadgarna godkändes har intresset för föreningsliv och föreningsbyråkrati minskat stadigt i Finland, och politiken utgör inget undantag. Medlemsupplevelsen i SFP försämras på många orter av lokalavdelningar med minimal politisk verksamhet där en liten grupp aktiva plikttroget ställer upp som funktionärer. Penningtrafiken mellan lokalavdelning, kommunorganisation, krets och parti är intransparent och svår att förklara för de betalande medlemmarna. Speciellt unga medlemmar är främmande för föreningsbyråkratin, och den nuvarande dysfunktionella organisationsstrukturen försvårar övergången från SU till moderpartiet. Politiskt intresserade personer som vill bli sfp-medlemmar känner sällan ens till att det finns lokalavdelningar.
I flera städer och kommuner har sfp-familjen på grund av dessa orsaker rationaliserat sig själv genom att slå ihop lokalavdelningar, i några fall till en enda medlemsförening i kommunen. På ännu flera håll diskuteras samgång men man väljer att hålla kvar en dysfunktionell organisationsstruktur för att maximera kommunens inflytande på partidagen. Antal ombud på partidagen ses på grund av de nuvarande stadgarna som viktigare än medlemsupplevelse och politisk aktivitet. Dagens stadgar möjliggör i praktiken att lokalavdelningar kan köpa sig inflytande genom att betala medlemsavgift till partiet för de medlemmar som låtit bli att betala till lokalavdelningen.
Denna motion syftar till att göra det möjligt att skapa en aktiverande, entusiasmerande organisationsstruktur utan att de proaktiva kommunerna förlorar inflytande i partiet. Samtidigt vill vi inte slänga ut barnet med badvattnet. Det finns många kommuner där nuvarande organisationsstruktur är aktiverande och naturlig, och dessa kommuner ska förstås inte heller straffas. Antal betalande medlemmar borde fortsättningsvis vara ett viktigt kriterium.
Beslutsförslag
Vi föreslår:
- att partiet reformerar sina stadgar så att sammanslagning av lokalavdelningar inte leder till minskat inflytande i partiet.
- att medlemsföreningar som frivilligt går samman har rätt till samma antal delegater de hade före samgången under (x antal) påföljande partidagar.
- att den nuvarande delegattröskeln till partidagen ändras så att gränsen på 150 medlemmar för andra partidagsdelegaten sänks.
- att partiet vid sidan om medlemsantal i medlemsföreningarna inför kriterier på kommunnivå för inflytande på partidagen. Objektiva kriterier för kommunorganisationens ombud kunde vara antal röster i senaste val och/eller antalet svenskspråkiga i kommunen.
Motionär
Lars Rosenblad, partifullmäktigeledamot, SFP i Vasa
Mikael Anttila, ordförade, SFP:s samorgaisation i Vasa
Ulla Granfors, ordförande, SFP i Vasa centrum
Partifullmäktiges svar
Partiets stadgar har förnyats senast på partidagen 2025, och även till årets partidag föreligger ett förslag till stadgeändring. Därmed kan konstateras att partiets stadgar är aktuella och moderniseras då det finns behov.
Beräkningsgrunden för partidagens delegatplatser är en fråga som med jämna mellanrum diskuterats inom partiet. Det har ändå inte hittats ett mer lämpligt och rättvist system än det som nu används.
I motionen till årets partidag lyfts det upp kommunorganisationernas rätt att utse delegater. Detta är dock inte möjligt då kommunorganisationerna inte är medlemsföreningar till partiet, utan fungerar som samarbetsorganisationer på kommunal nivå i de kommuner var partiet har flera medlemsföreningar.
Senast på partidagen 2023 behandlades en motion om beräkningsgrunden för partidagens delegatplatser. Då föreslog motionären att representationen skulle räknas ut på basen av regionvisa valresultat. I svaret till den motionen kunde konstateras att frågan kring vilka val det skulle gälla är oklart, och hur detta kunde ske rättvist då kandidater inte alltid har en stark tidigare koppling till partiorganisationen. Tidsperioden är också oklar, ifall exempelvis riksdagsval skulle vara beräkningsgrunden skulle delegatplatserna då vara låsta för fyra år.
Problematiskt blir det även när det gäller hur fördelningen av ett valresultat ska spjälkas upp i olika kommundelar, då en kommun kan ha många medlemsföreningar. Ska detta ske enligt resultat i kommunernas valområden eller på basis av kandidaternas hemby. En annan fråga är också hur representationen för partiets specialföreningar ska räknas ut, då dessa föreningar vanligtvis är nationellt aktiva.
Även beräkningsgrund baserat på svenskspråkiga i kommunen blir snedvriden då partiet har mycket aktiva medlemsföreningar i finskspråkiga kommuner, till exempel i Samkretsen. Många röster inom partiet har lyft upp vikten att involvera andra språkgrupper i partiets verksamhet, varför en dylik tanke som beräkningsgrund känns främmande.
Många lokalavdelningar har slagit samman sin verksamhet, och motsvarande diskussioner pågår i många kommuner redan nu. Att den nuvarande organisationsstrukturen skulle bevaras i kommuner endast för att maximera kommunens inflyande på partidagen är inte ett utbrett fenomen. Det är viktigt att notera att fastän föreningar sammanslår sin verksamhet leder detta inte alltid till färre delegatplatser på partidagen. Mycket ofta har uträkningen fallit lika som före en sammanslagning. Några gånger har den till och med gett fler platser. I slutändan är det i allas intresse att det på partidagen finns en bred representation från det lokala fältet.
Antalet delegater som medlemsföreningar och medlemsförbund nu har rätt till fastslås i partiets stadgar, paragraf 7. Det är motiverat att se över denna paragraf, för att granska möjligheten att justera gränserna nedåt för att kunna öppna upp för en större representation.
Idag har partiet endast ett fåtal medlemsföreningar som inte betalar medlemsavgiften enligt det antal medlemmar som finns i registret. En förening kan inte betala för “icke existerande” medlemmar, och det är heller inte möjligt att köpa till sig inflytande.
Enligt partiets stadgar är det registrerade föreningar som kan vara medlemsföreningar i partiet. Patent- och registerstyrelsen tillhandahåller det officiella föreningsregistret i Finland. Partiet följer sina stadgar och endast registrerade föreningar kan vara medlemsföreningar, och därmed ha representation på partidagen. Därmed kan inte redan nedlagda föreningar ha representation.
Motionären lyfter även upp medlemmarnas övergång från Svensk Ungdom till SFP. Här måste man komma ihåg att föreningslagen inte tillåter att vi flyttar över medlemmar automatiskt. Dock stämmer det att SFP inte alltid lyckas fånga upp SU-medlemmar då de faller för åldersstrecket. Här har det viktigt att alla medlemsföreningar har en fungerande dialog med SU på lokala fältet och funderar hur de kan locka unga att bli medlem i partiet på orten.
På alla nivåer måste vi tillsammans bli allt bättre på att bemöta nya medlemmar, vårda om existerande medlemmar och ge medlemmarna ett mervärde. Detta är en diskussion som varit aktuell i många år och redan nu pågår det ett arbete att klargöra partiets medlemstig. Det är viktigt att komma ihåg att en medlemsförening och även enskilda medlemmar har andra möjligheter att påverka partiets politik än via partidagen, och dessa möjligheter måste partiet på alla nivåer blir bättre på att lyfta fram.
Beslutsförslag
SFP arbetar för
- att paragraf §7, mom. 5 i partiets stadgar om föreningarnas rätt till ett ombud till partidagen för de första 150 medlemmarna, och därefter ett ombud för varje påbörjat 75-tal medlemmar ses över under kommande verksamhetsår och en eventuell stadgeändring bereds till partidagen 2027
- att utreda möjligheten att kommun- och samorganisationer kunde bli en officiell del av partiets organisation.