Beredningsutskott 1
Motion 9 – Dags att desarmera pensionsbomben
Det finländska pensionssystemet bygger på tillit mellan generationer. För att den tilliten ska hålla måste systemet upplevas som rättvist också av dem som i dag arbetar och betalar in till det. Samtidigt som den genomsnittliga arbetspensionsavgiften har stigit från 5,0 procent år 1962 till 24,4 procent år 2026, rör det sig i dag om mycket stora summor: arbetspensionssystemets inkomster uppgick till 33,1 miljarder euro år 2024 och preliminärt 33,6 miljarder euro år 2025.
Trots detta har olika generationer fått mycket olika avkastning på sina pensionsavgifter. Enligt pensionsskyddscentralens beräkningar framgår att en person född 1940 i genomsnitt fått 5,22 euro i arbetspension för varje inbetald euro, medan en person född 1950 fått 3,15 euro per inbetald euro. För yngre generationer är förhållandet under 2 euro. Det visar att pensionssystemets kostnader, risker och nytta inte har fördelats jämnt mellan generationerna.
När pensionssystemet reformeras får kostnader och anpassningsåtgärder inte ensidigt skjutas över på dem som ännu är i arbetslivet eller på framtida pensionärer. Därför behövs större öppenhet om vem som bär ansvaret för pensionssystemet och hur olika reformer påverkar generationsrättvisan. Det finns också skäl att utreda om en begränsad del av de fonderade pensionsavgifterna tydligare kunde knytas till individen, för att stärka insynen och kopplingen mellan inbetalningar och framtida pension.
Beslutsförslag
Därför vill SU att SFP ska jobba för:
ATT alla pensionsreformer föregås av en öppen och bindande generationskonsekvensbedömning.
ATT pensionssystemet utvecklas så att kostnader, risker och anpassningsåtgärder fördelas rättvist mellan generationerna och inte ensidigt vältras över på kommande pensionärer.
ATT Finland utreder en modell där en begränsad del av de fonderade pensionsavgifterna knyts tydligare till individen.
Motionär
Svensk Ungdom
Dan Cederlöf
Förbundsordförande
Anton Åkerman
Vice ordförande
Emma Isoherranen
Vice ordförande
Partifullmäktiges svar
Det finländska pensionssystemet bygger på tillit och solidaritet mellan generationer. Detta är också en av dess största styrkor. Generationsperspektivet är redan i dag en central del av systemet, och pensionsreformer granskas regelmässigt ur ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv där effekterna på olika generationer beaktas.
De senaste reformerna har i huvudsak fungerat väl. Allt fler arbetar längre, och denna utveckling måste fortsätta genom att hitta fler sätt att uppmuntra till längre arbetskarriärer. Det stärker direkt systemets hållbarhet. Samtidigt är det avgörande att trygga finansieringsbasen genom hög sysselsättning och att så många som möjligt deltar i arbetslivet. Men i grunden handlar det också om demografin – alltså hur många som arbetar i förhållande till hur många som är pensionärer. I ett läge där befolkningen åldras räcker det inte med enbart högre sysselsättning. Det handlar visserligen delvis om nativiteten, men i praktiken är invandring som leder till arbete den mest realistiska vägen för att stärka försörjningskvoten och därmed pensionssystemets hållbarhet.
Motionären har alldeles rätt i att transparensen kring pensionssystemet kunde stärkas ytterligare. Det är viktigt att medborgarna har förtroende för systemet och förstår hur olika reformer påverkar dem. Avgörande är också att systemet upplevs som rättvist av dem som i dag arbetar och av dem som är på väg in i arbetslivet – att det inte uppfattas som ett system som främst gynnar äldre generationer.
När det gäller förslag om att knyta pensionsavgifter tydligare till individen är vi mer kritiska till detta. Pensionssystemets grund bygger på solidaritet och riskdelning mellan individer och generationer. En ökad individualisering riskerar att försvaga dessa grundprinciper och leda till större ojämlikhet samt ökad osäkerhet i systemet.
Regeringen Orpo reformerar pensionssystemet genom RP 20/2026, vilken riksdagen behandlar som bäst. Reformen ökar bl.a. möjligheten att ta större placeringsrisk, särskilt aktierisk, i alla placeringsklasser, samt fonderingen av ålderspensioner. En indexbegärnsning införs från och med år 2030. Målet är att stärka pensionssystemets hållbarhet genom att möjliggöra bättre avkastning och samtidigt säkerställa god kontroll av finanserna.
Beslutsförslag
SFP arbetar för
- att stärka transparensen i pensionssystemet och utveckla bedömningar av hur pensionsreformer påverkar olika generationer
- att värna om och utveckla ett pensionssystem som bygger på solidaritet mellan generationer, tryggar långsiktig hållbarhet och upplevs som rättvist av både nuvarande och framtida generationer.