Beredningsutskott 5
Motion 54 – Inrättandet av kvinnors rådgivningsenheter inom den offentliga hälso- och sjukvården för kvinnor över 40 år
Motiveringen till motionen är att förbättra tillgängligheten till den offentliga hälso- och sjukvården inom olika områden av kvinnors hälsa, stärka jämlikheten samt säkerställa enhetliga vårdpraxis oberoende av patientens bostadsort. Tjänsterna ska dessutom vara ekonomiskt sådana att de är tillgängliga för alla kvinnor. Verksamheten vid en kvinnohälsomottagning kan jämföras med mödra- och äldrerådgivning. Inrättandet av sådana enheter skulle bidra till att kvinnors livskvalitet på alla livsområden motsvarar ett värdigt och så gott liv som möjligt, med beaktande av varje kvinnas individuella livssituation genom hela livscykeln.
Kvinnors erfarenheter av brister i den offentliga hälso- och sjukvården och det lidande detta orsakar är särskilt kopplade till mångfacetterade och svårtolkade symtom i samband med klimakteriet och förklimakteriet, hjärt- och kärlsjukdomar samt sjukdomar i rörelseorganen. I dessa fall har symtomen påverkat kvinnors välbefinnande, livskvalitet och arbetsförmåga på ett genomgripande sätt.
Kvinnor har upplevt att tillgången till nödvändiga tjänster samt vårdkedjan och genomförandet av vården är ojämlika, beroende på de vårdpraxis som välfärdsområdena tillämpar. Individualiserad vård som utgår från olika aspekter av kvinnors hälsa erbjuds i praktiken nästan enbart av privata vårdgivare, vars tjänster är avgiftsbelagda och ofta oskäligt dyra även för personer med medelinkomst. Därför är dessa tjänster otillgängliga för en stor del av kvinnorna, särskilt på grund av arbetslöshet, sjukdom eller arbete inom lågavlönade branscher.
Dessa brister belastar dessutom i onödan den offentliga ekonomin och hälso- och sjukvården.
Kvinnors erfarenheter visar att hälsocentralläkare ofta är ovilliga att skriva remisser för laboratorieundersökningar av ferritin- och östrogennivåer, trots att dessa påverkar det allmänna välbefinnandet, såsom ork, trötthet, sömnsvårigheter och nedstämdhet, särskilt hos kvinnor över 40 år. Uteblivna grundläggande laboratorieundersökningar har lett till felaktiga diagnoser, onödiga läkemedelsförsök med biverkningar, upprepade läkarbesök och onödiga sjukskrivningar, samt ökat lidande, oro och stress när kvinnor inte får en förklaring till sina symtom eller den vård de behöver.
Samma problem gäller sjukdomar i rörelseorganen, där det i praktiken är mycket svårt att få remiss till fysioterapeut utan att kirurgi först övervägs. Ett exempel är begynnande artros, där sjukdomsförloppet hade kunnat bromsas och symtomen lindras genom rätt rörelsemönster och muskelträning. Ett annat område där fysioterapi är viktig är problem i bäckenbotten, vilka i hög grad påverkar kvinnors vardag. Svag bäckenbottenmuskulatur försämrar livskvaliteten avsevärt, samtidigt som det är svårt att få information och handledning inom den offentliga vården. God funktion i bäckenbotten är en viktig faktor för att upprätthålla livskvalitet genom hela livet. Detta gäller särskilt inkontinens som uppstår i samband med åldrande och sjunkande östrogennivåer, där symtomen kan vara betydande redan hos kvinnor i 45-årsåldern.
Motionen hänvisar även till forskning från Helsingfors universitet som belyser att kvinnors hälsa är underbeforskad och som skapar en grund för mer jämlik och individanpassad vård.
Införandet av kvinnohälsomottagningar skulle omedelbart minska belastningen på den offentliga hälso- och sjukvården, eftersom patienten redan vid första besöket skulle hänvisas till rätt yrkesperson. Detta skulle minska antalet onödiga läkarbesök, reducera antalet sjukskrivningsdagar, förbättra tillgången till arbetskraft, hålla kostnaderna på en rimlig nivå samt minska ersättningskostnaderna för läkemedel genom mer träffsäkra diagnoser och behandlingar.
På längre sikt skulle detta leda till färre sjukhusdagar och minskat behov av specialiserad sjukvård samt möjliggöra längre boende i hemmet i takt med åldrandet, vilket särskilt skulle bidra till kostnadsbesparingar inom den specialiserade vården.
Beslutsförslag
SFP tillsätter en expertgrupp som utreder införandet av en kvinnohälsomottagning som en del av den offentliga hälso- och sjukvårdens tjänster inom välfärdsområdena.
Motionär
Talvensaari Kaisa-Maria, SFP Savo-Karjala (styrelsemedlem) SFP samkretsen (ersättare)
Partifullmäktiges svar
En jämlik och tillgänglig hälso- och sjukvård är viktig för att trygga kvinnors hälsa i alla skeden av livet. SFP har tidigare lyft behovet av att förbättra vården och rådgivningen kring kvinnors hälsa. Exempelvis, vid partidagen 2021 behandlade partiet Motion 34 – “Erbjud klimakterierådgivning vid hälsovårdscentralerna”. Partidagen beslöt bland annat att SFP arbetar för att klimakterierådgivning erbjuds inom hälsovården. År 2025 behandlade partiet Motion 15 – ”Öka rättvisan gällande den preventiva gynekologiska vården”. Partidagen beslöt att att garantera offentlig preventiv gynekologisk vård för alla kvinnor under alla livsskeden, att det finns goda nationella rekommendationer om den gynekologiska vården och att de efterlevs, samt att vårdpersonal får en heltäckande utbildning och fortbildning i kvinnohälsa.
Motionen lyfter fram hur bristande kunskap eller uppmärksamhet kring dessa frågor kan påverka kvinnors livskvalitet, välmående och arbetsförmåga, vilket understryker vikten av att vården har beredskap att identifiera och bemöta de behov som är typiska bland just kvinnor. Rätten till hälsa och ett gott bemötande i vården är en central del av jämställdheten och att vården behöver vara medveten om att hälsobehov och behandling kan se olika ut i olika livsskeden. Det är viktigt att uppmärksamma kvinnor över 40 år, eftersom många hälsoutmaningar kopplade till hormonförändringar och förklimakteriet ofta börjar framträda i detta livsskede, men det finns även motiveringar till att inte fastställa en specifik åldersgräns för rådgivningstjänster. Även gynekologiska sjukdomar som till exempel endometrios och PCOS kan medföra hälsoutmaningar där en rådgivningstjänst kunde hjälpa.
SFP anser det vara ytterst viktigt att välfärdsområdena fortsätter utveckla tjänster och rådgivning som bättre möter kvinnors hälsobehov i olika livsskeden och att kunskapen om till exempel klimakteriet och andra hälsoutmaningar stärks inom primärvården. Hur välfärdsområdena utvecklar sina tjänster måste beredas grundligt av experter så att SFP:s målsättning om hur vården bättre möter kvinnors hälsobehov uppnås.
Beslutsförslag
SFP arbetar för
- att det utreds hur rådgivningstjänster för kvinnors hälsa kan utvecklas som en del av den offentliga hälso- och sjukvården.