Beredningsutskott 2
Motion 22 – Skolval – följ de andra nordiska ländernas väg för ökat valdeltagande
Att aktivera medborgarna och väcka intresse för val är viktigt för att öka valdeltagandet. När man granskar valdeltagandet i riksdagsvalet 2023 bland 18–24‑åringarna kan man konstatera att det steg från 55 % till 58 % jämfört med 2019, då det i valet 2015 ännu låg på endast 47 %. Men mycket återstår ännu att göra i Finland då 18-19-åringars valdeltagande låg på 85-72 % i de andra nordiska länderna i motsvarande val.
En aktivare demokratifostran i skolan är viktigt och nuvarande regering har även som mål att utarbeta och genomföra ett nationellt program för att främja demokrati och deltagande. Särskilda mål är att höja valdeltagandet och stärka barns och ungas delaktighet.
En sänkning av rösträttsåldern i allmänna val till 16 år antogs av partidagen 2025. I enlighet med regeringsprogrammet ska dock den nedre åldersgränsen för undertecknande av ett europeiskt medborgarinitiativ sänkas till 16 år för att stärka ungas samhälleliga delaktighet. För att underbygga både en sänkt rösträttsålder och ökat valdeltagande framöver, så behöver skolan ges möjlighet till att ge unga en konkret erfarenhet av valdeltagande.
Skolval har anordnats på grund- och gymnasieskolor i Sverige i över 60 år och MUCF har haft en central roll i arbetet sedan 1998. Sedan 2002 har Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor MUCF ansvarat för riksdagsskolval och sedan 2014 även för EU-skolval. Syftet med skolvalet är att öka ungas kunskap om demokrati och valförfarandet samt stärka deras möjligheter att delta i politiska processer. Totalt har skolval under perioden 2002 – 2024 resulterat i 2 330 768 elevröster på de deltagande skolorna. Skolval är därmed en av de största demokratisatsningarna för unga i Sverige. Snittet för valdeltagande i skolvalen till de allmänna valen är 77,9 procent och för valet till Europaparlamentet 49,4 procent. Även Danmark, Norge och Island ordnar skolval. Nu bör Finland ta exempel av sina grannländer och satsa ytterligare på arrangerandet av skolvalen för att formalisera valen och förtydliga skolornas ansvar för demokratiarbetet.
Studier från olika länder visar att ungdomsval ökar ungas förståelse för politik, stärker deras förtroende för demokratin och ökar deras avsikt att rösta i framtida officiella val. Framgångsrika ungas val kräver långsiktigt arbete, systematiska sätt att mäta valens effektivitet, tillräckliga resurser och samarbete mellan olika aktörer.
Källa: Mucf.se och Nordiska ministerrådet (https://www.norden.org/is/node/96577)
Beslutsförslag
Därför yrkar vi på att SFP genom sina representanter i riksdagen och regeringen arbetar för
- Att statsförvaltningen deltar i arrangerandet av skolvalen för att formalisera valen och säkra resurseringen för arrangemangen
- Att skolvalen konsekvent arrangeras i skolor och att deltagande skolor tar ansvar för att vara en arena för ökad förståelse för partipolitik och demokratisk samhällsmedverkan
Motionär
Lena Höglund, Helsingfors
Dan Cederlöf, Helsingfors
Partifullmäktiges svar
SFP vill att unga ska tas med i beslutsfattandet och höras på alla nivåer i samhället. Ett livskraftigt demokratiskt samhälle förutsätter att unga ges både kunskap om och erfarenhet av hur demokratiska processer fungerar i praktiken.
Erfarenheter från Norden visar att skolval är ett etablerat verktyg för demokratifostran. De ger unga möjlighet att praktiskt ta del av valprocessen, vilket stärker deras förståelse för politik, ökar förtroendet för demokratin och sänker tröskeln för att delta i framtida val.
I Finland har ungdomsval ordnats i samband med olika val och erfarenheterna visar att de kan väcka intresse för samhällsfrågor och göra politiken mer konkret för unga. Ungdomsval i Finland ordnas i samarbete mellan Justitieministeriet, Finlands ungdomssektor r.f. samt de skolor som väljer att delta i valen. I övriga Norden är skolvalen mer systematiskt organiserade och når en större andel elever. Här spelar även myndigheternas stöd en central roll. I Finland varierar verksamheten i hög grad beroende på enskilda skolors egna initiativ.
SFP anser att mer enhetligt ordnade skolval är ett ändamålsenligt komplement till skolans demokratiuppdrag. För att verksamheten ska vara långsiktig och jämlik behövs tydliga strukturer, tillräckliga resurser och ett fungerande samarbete mellan skolor, myndigheter och andra aktörer.
Beslutsförslag
SFP arbetar för
- att förenhetliga skolval och säkra tillräckliga resurser för arrangemangen, i samarbete med Ungdomssektorn r.f.
- att skolval arrangeras konsekvent vid kommunal- och välfärdsområdesval, riksdagsval, presidentval och europaparlamentsval och integreras i läroplanen
- att skolorna fortsätter att stärka förståelsen för demokratisk samhällsmedverkan, inklusive förståelsen för partipolitik.