« Tillbaka

Beredningsutskott 4

Motion 39 – Synliggör kvinnomord – inför femicid som särskild brottsrubricering & Motion 40 – Nolltolerans mot kvinnomord: SFP måste ta ledarskap i kampen mot dödligt våld i nära relationer

Gemensamt svar på 39 – Synliggör kvinnomord – inför femicid som särskild brottsrubricering & 40 – Nolltolerans mot kvinnomord: SFP måste ta ledarskap i kampen mot dödligt våld i nära relationer

Synliggör kvinnomord – inför femicid som särskild brottsrubricering

Enligt FN:s kontor för droger och brottslighet (UNODC) och UN Women dödades omkring 50 000 kvinnor och flickor av en intim partner eller en familjemedlem under 2024 – det vill säga nästan en kvinna eller flicka var tionde minut. UNODC och UN Women varnar för att nivåerna av dödligt våld mot kvinnor är i stort sett oförändrade, trots år av globala åtaganden att stoppa våldet. Dessa dödsfall är inte isolerade händelser, utan den yttersta konsekvensen av könsrelaterat våld.

Kvinnomord (femicid) definieras som ett avsiktligt dödande med könsrelaterat motiv. Det drivs av diskriminering av kvinnor och flickor, ojämlika maktförhållanden, könsstereotyper och skadliga sociala normer. Femicid är den mest extrema manifestationen av våld mot kvinnor och flickor och är ofta en fortsättning på långvarigt våld – i hemmet, på arbetsplatser, i skolor, på offentliga platser och i online-utrymmen. Det är också nära kopplat till våld i nära relationer, sexuella trakasserier och andra former av sexuellt våld och människohandel.

Den 25 november 2025, på internationella dagen mot våld mot kvinnor, röstade Italiens parlament enhälligt för att införa kvinnomord (femicid) som en särskild brottsrubricering. Brottet omfattar mord på kvinnor som motiveras av hat, diskriminering, dominans, kontroll eller underordning – alltså att kvinnan dödas för att hon är kvinna – och det kan också tillämpas när mordet sker efter att kvinnan avslutat en relation eller i syfte att begränsa hennes frihet. Den som döms för kvinnomord ska enligt lagen automatiskt dömas till livstids fängelse.

Italien blir därmed det fjärde EU-landet som inför en juridisk definition av femicid i sin strafflag: Cypern och Malta gjorde det 2022, och Kroatien 2024. Utanför Europa har flera länder i Latinamerika och Karibien varit betydligt snabbare med att kriminalisera femicid som ett särskilt brott – till exempel Chile (2010), Mexiko (2012), Peru (2013) och Ecuador (2014).

Även i Finland är våld i hemmet och i nära relationer ett allvarligt problem. När kvinnomord inte synliggörs särskilt riskerar könsrelaterade motiv att bli otydliga i statistik och uppföljning. Både FN och EU:s jämställdhetsinstitut EIGE har pekat på att definitioner och datainsamling varierar mellan länder, vilket gör dödligt könsrelaterat våld svårare att följa upp och förebygga.

Svenska Kvinnoförbundet vill lyfta frågan om kvinnomord på den politiska agendan och driva på för en lagändring. Finland behöver ett tydligt erkännande av kvinnomord som ett könsrelaterat brott – en viktig markering om att kvinnor dödas för att de är kvinnor, och en förutsättning för bättre uppföljning, förebyggande arbete och skyddsåtgärder.

Svenska Kvinnoförbundet yrkar därför på att SFP genom sina representanter i riksdagen och regeringen arbetar för:

att Finland bereder lagstiftning som inför kvinnomord (femicid) som en särskild brottsrubricering i strafflagen när en kvinna dödas på grund av könsrelaterade motiv.
att Finland inför en systematisk och offentlig statistikföring om kvinnomord och dödligt partnervåld, inklusive relationen mellan offer och gärningsperson samt tidigare anmälningar och skyddsåtgärder, för att stärka uppföljning och förebyggande arbete.
att reformen kombineras med förebyggande åtgärder: utbildning i könsrelaterat våld och riskbedömning för polis och åklagare, samt tillräckliga resurser till skyddshem och stödcenter för våldsutsatta kvinnor.

Svenska Kvinnoförbundet
Pia Sundell, ordförande
Agneta Udd-Saarela, generalsekreterare

Nolltolerans mot kvinnomord: SFP måste ta ledarskap i kampen mot dödligt våld i nära relationer

Våld mot kvinnor är ett allvarligt och systematiskt samhällsproblem. Den yttersta konsekvensen är kvinnomord, när en kvinna dödas av en nuvarande eller tidigare partner.

Finland toppar statistiken över kvinnor som dödas som följd av våld i nära relationer. Bakom varje siffra finns ett liv som släckts, barn som förlorat sin mamma och anhöriga som lämnas med livslång sorg. Dessa dödsfall är inte isolerade tragedier. De är resultatet av ett strukturellt problem som kräver strukturella lösningar.

Finland har förbundit sig att bekämpa våld mot kvinnor genom internationella åtaganden, bland annat genom ratificeringen av Istanbulkonventionen. Trots detta visar både statistik och upprepade fall att skyddet brister. Riskbedömningar fungerar inte alltid tillräckligt väl, skyddsåtgärder kommer för sent och stödet till våldsutsatta kvinnor är ojämnt tillgängligt i landet.

Svenska folkpartiet har länge profilerat sig som ett parti som försvarar mänskliga rättigheter, jämställdhet och rättsstatens principer. Att målmedvetet arbeta för att minska och på sikt stoppa kvinnomord är en central del av detta ansvar.

Därför yrkar vi på att SFP för att arbeta för:

Att det ska finnas systematisk och enhetlig riskbedömning vid alla anmälningar om våld i nära relationer
Att tillräckliga resurser riktas till polis, åklagare och domstolar för att hantera våldsärenden skyndsamt
Att förbättra informationsutbyte mellan myndigheter
Att stärka förebyggande arbete riktat till män och pojkar
Att uppföljning av besöksförbud och skyddsåtgärder förbättras

Anna Jungner-Nordgren

Fredrika Biström

Partifullmäktiges svar

Motionären lyfter en mycket allvarlig och angelägen fråga. Våld mot kvinnor, och i synnerhet kvinnomord, är inte en privat angelägenhet utan ett strukturellt jämställdhetsproblem. Arbetet mot våldet måste fortsätta genom konkreta politiska åtgärder, som exempelvis effektiva besöksförbud och kriminalisering av psykiskt våld. Det handlar både om att skydda den som drabbas och om att förändra de strukturer och attityder som möjliggör våldet.

Att bekämpa könsrelaterat våld handlar också om förebyggande arbete genom utbildning, attitydpåverkan och jämställdhetsfostran från tidig ålder. SFP:s jämställdhetspolitiska program från 2025 i kapitlet ”Våld mot kvinnor och könsbaserat våld” konstaterar bland annat att skolan ska vara fri från trakasserier, diskriminering och könsbaserat våld, att undervisning om samtycke, respekt och jämställdhet ska ingå i alla skolstadier, och att skolor ska ha tydliga rutiner mot våld och trakasserier. I programmet konstateras också att SFP jobbar för bland annat att satsa resurser på att öka allmänhetens kunskap och förståelse för vad psykiskt våld är och hur det tar sig uttryck, att säkerställa att våldsutövare får vård, rehabilitering och uppföljning för att bryta våldsbeteendet och förebygga nya våldsbrott, att utveckla metoder för att tidigt identifiera personer och hushåll i riskzonen för våld i hemmet och rikta våldsförebyggande insatser till dessa, och att att utreda om kön, könsidentitet och könsuttryck explicit borde nämnas i strafflagens stadganden om hets mot folkgrupp.

Finland behöver stärka såväl det förebyggande arbetet mot könsrelaterat våld som åtgärder som bekämpar våldet, inklusive lagstiftningsåtgärder. Därtill behöver statistikföringen förbättras. Målet måste vara att bättre identifiera risker, skydda utsatta kvinnor i tid och säkerställa att rättssystemet tydligt känner igen den könsrelaterade dimensionen. Det behövs reformer som leder till bättre skydd för offer, bättre myndighetssamverkan och starkare förebyggande insatser.

Beslutsförslag

SFP arbetar för

att Finland inför kvinnomord (femicid) som en särskild brottsrubricering i strafflagen när en kvinna dödas på grund av könsrelaterade motiv
att Finland stärker en systematisk uppföljning och riskbedömning av dödligt våld i nära relationer och alla anmälningar om våld mot kvinnor, inklusive relationen mellan offer och gärningsperson samt tidigare anmälningar och skyddsåtgärder, för att förbättra det förebyggande arbetet och skyddet för utsatta
tillräckliga resurser riktas till polis, åklagare och domstolar för att hantera våldsärenden skyndsamt
att uppföljning av besöksförbud och skyddsåtgärder förbättras.

Tillbaka till motionerna

1 / 14

Motion 41 – En rimligare reglering för ideella föreningar