Beredningsutskott 5
Motion 60 – Tryggandet av fungerande svenskspråkig funktionshinderservice i hela Svenskfinland
Den svenskspråkiga funktionshinderservicen i Finland befinner sig i ett utmanande läge efter social- och hälsovårdsreformen. Det här gäller speciellt för personer med intellektuella funktionsnedsättningar. I samband med reformen överfördes de tjänster som tidigare ordnades inom ramen för Kårkulla samkommun till de enskilda tvåspråkiga välfärdsområdena. Samtidigt splittrades många av de expertteam som byggts upp under lång tid, och ansvaret för att ordna och utveckla tjänsterna fördelades mellan flera olika aktörer.
De tvåspråkiga välfärdsområdena har i dag ett samarbetsavtal för ordnandet av en del svenskspråkig service, däribland funktionshinderservice. Samordningen av det här samarbetet ligger på Egentliga Finlands välfärdsområde. Därtill har ett välfärdsområde ett särskilt uppdrag att stödja utvecklingen av de svenskspråkiga social- och hälsovårdstjänsterna i hela landet.
Trots dessa strukturer har det på många håll i Svenskfinland framkommit oro över hur den svenskspråkiga funktionshinderservicen för personer med intellektuella funktionsnedsättningar fungerar i praktiken. Det har rapporterats om svårigheter att få service på svenska, om bristande kontinuitet i kontakten med sakkunniga samt om brist på svenskspråkiga service- och boendeplatser för den här gruppen. Även anhöriga har upplevt svårigheter att få kontakt med rätt instanser inom servicen.
Svenskspråkiga personer med funktionsnedsättning utgör i praktiken en minoritet i minoriteten och befinner sig därmed i en särskilt sårbar ställning. Därför är det av största vikt att de strukturer som skapades i samband med vårdreformen fungerar i praktiken och verkligen tryggar tillgången till jämlik service på svenska.
Den nuvarande arbetsfördelningen och samarbetsmodellen mellan välfärdsområdena bör därför granskas på nationell nivå. Samtidigt behövs konkreta åtgärder för att säkerställa att expertis bevaras, att servicen fungerar smidigt över välfärdsområdesgränserna och att personer med funktionsnedsättning får den service de behöver i rätt tid och på sitt eget språk.
Ingen får lämnas utan stöd. Bashälsovård, specialiserad vård, boendeservice och annan service ska garanteras på lika villkor och på eget modersmål för alla invånare.
Beslutsförslag
Undertecknad anser att SFP ska arbeta för:
- att en nationell genomgång görs av hur den svenskspråkiga funktionshinderservicen fungerar efter vårdreformen
- att samarbetsstrukturerna mellan de tvåspråkiga välfärdsområdena utvecklas så att den svenskspråkiga expertisen samlas och kan utnyttjas effektivt i hela Svenskfinland
- att tillgången till svenskspråkiga tjänster, inklusive boendeservice för personer med funktionsnedsättning, tryggas i hela landet
- att klienters och anhörigas erfarenheter systematiskt tas till vara när funktionshinderservicen utvecklas
Motionär
Nina af Hällström
Partifullmäktiges svar
För personer med intellektuella funktionsnedsättningar är fungerande servicekedjor, tjänster på rätt språk och tillgång till specialiserad kompetens särskilt avgörande. Efter vårdreformen har det funnits återkommande signaler om att den svenskspråkiga funktionshinderservicen inte fungerar tillräckligt väl i praktiken. Regeringens berättelse om tillämpningen av språklagstiftningen 2025 konstaterar uttryckligen att genomförandet av de svenskspråkiga tjänsterna för personer med funktionsnedsättning har stött på utmaningar efter att Kårkulla upplöstes, och att just dessa tjänster väcker särskild oro.
I språkberättelsen framhålls också att samarbetet mellan de tvåspråkiga välfärdsområdena varit bristfälligt när det gäller svenskspråkiga tjänster för personer med funktionsnedsättning. Det har enligt organisationerna visat sig i försämrade tjänster, oklara servicestigar och regionala skillnader i tillgången till svenskspråkiga experttjänster. En del välfärdsområden har inte kunnat erbjuda alla de svenskspråkiga tjänster som Kårkulla tidigare producerade, såsom läkare och psykologer med särskild kompetens kring intellektuella funktionsnedsättningar.
Samma berättelse lyfter dessutom fram att avsaknaden av lämplig boendeservice är en flaskhals i systemet. Det förlänger vården inom den specialiserade sjukvården för personer med intellektuell funktionsnedsättning och fördröjer tillgången till vård för nya patienter.
SFP delar denna oro. Också i den offentliga debatten har SFP slagit larm om att det blivit svårare att få service på svenska och att klienter inte längre hänvisas till samma experter som tidigare efter att Kårkullas tjänster fördes över till de tvåspråkiga välfärdsområdena.
Social- och hälsovårdsministeriet genomför en utredning av tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna i välfärdsområdena. Utredningen ska vara klar före sommaren 2026. Efter utredningen granskas behovet av eventuella kompletterande åtgärder för att säkerställa att de språkliga rättigheterna tillgodoses. Det finns goda skäl att aktivt driva på åtgärder som tryggar jämlik service på svenska inom funktionshinderservicen.
För SFP är utgångspunkten klar: personer med funktionsnedsättning ska få service i rätt tid, med rätt kompetens och på sitt eget språk. Svenskspråkiga personer med funktionsnedsättning är, som motionären konstaterar, en minoritet i minoriteten och därmed i en särskilt sårbar ställning. Därför behövs både en nationell genomlysning och konkreta åtgärder för att samla expertis, stärka samarbetet mellan välfärdsområdena och förbättra tillgången till svenskspråkig service och boendeservice i hela landet.
Beslutsförslag
SFP arbetar för
- att det görs en nationell utredning av hur den svenskspråkiga funktionshinderservicen fungerar efter vårdreformen
- att samarbetsstrukturerna mellan de tvåspråkiga välfärdsområdena utvecklas så att den svenskspråkiga expertisen samlas och kan nyttjas effektivt i hela Svenskfinland
- att tillgången till tjänster på båda nationalspråken, inklusive boendeservice för personer med funktionsnedsättning, tryggas
- att klienters och anhörigas erfarenheter systematiskt tas tillvara i utvecklingen av funktionshinderservicen
- att det öronmärks tillräckliga resurser för att stöda utvecklingen av de svensk- och samiskspråkiga tjänsterna samt för samordningen vid utarbetandet av samarbetsavtalet mellan de tvåspråkiga välfärdsområdena.