Beredningsutskott 4
Motion 51 – Stärk finlandssvenska aktörers möjligheter till EU-finansiering genom ett svenskspråkigt kompetenscenter
Bakgrund
Under de senaste femton åren har det inom Svenskfinland förts återkommande diskussioner om hur svenskspråkiga aktörer bättre kunde ta del av EU-finansiering. Behovet av stöd, sparring och vägledning har lyfts av både organisationer, föreningar och sakkunniga. Frågan har blivit allt mer akut i takt med att statsbidragen minskat eller helt dragits in, vilket gjort civilsamhället mer sårbart. För många finlandssvenska organisationer har statsbidragen utgjort en ekonomisk ryggrad, och nedskärningarna har lett till ökade krav på ansökningar, rapportering och administration.
EU-bidrag kan inte ersätta statliga stöd, men de kan utgöra ett viktigt komplement i en tid då många aktörer kämpar för sin överlevnad. Samtidigt saknar många mindre organisationer tid, resurser och administrativ kapacitet för att navigera i EU-systemet. Behovet av extern rådgivning och stöd är därför större än någonsin.
Den nuvarande EU-programperioden har dessutom präglats av hårdare konkurrens. Mindre aktörer konkurrerar om samma strukturfondsmedel som kommuner, samkommuner, högskolor och större organisationer. Svenskspråkiga aktörer har i många fall utanför nationella koordineringsprojekt inom olika program, trots att dessa projekt har till uppgift att informera och stöda fältet. Finska konsortier saknar ofta nätverk och kunskap för att nå ut till det svenskspråkiga organisationsfältet. Tendenserna tyder på minskade nationella bidrag och ökad konkurrens även i framtiden.
Det finns därför ett tydligt behov av bättre konsolidering, samordning och långsiktig struktur för finlandssvenska aktörer som arbetar med EU-finansiering. Det handlar om att skapa en gemensam kunskapsbas, stärka intressebevakningen och bygga upp en mer samordnad strategi för hur Svenskfinland ska arbeta med EU-programmen. Svenskspråkiga intressen behöver också beaktas bättre i det offentliga beslutsfattandet – nationellt, regionalt och kommunalt.
Med stöd av de finlandssvenska fonderna inleddes våren 2025 projektet Mera EU-bidrag till Svenskfinland (MEP), som administreras av Sydkustens landskapsförbund. Projektet verkar främst i södra Finland och har som uppgift att utbilda, informera och handleda organisationer kring EU-program, med särskilt fokus på tredje sektorn. Projektet har redan visat att stödet fyller ett reellt behov.
För att skapa en mer hållbar struktur på sikt – och för att vara förberedd inför nästa EU-programperiod som inleds 2028 – krävs dock att det offentliga tar ett större ansvar för att stöda civilsamhällets möjligheter att söka EU-bidrag.
En färsk rapport från Justitieministeriet om civilsamhällesorganisationers förutsättningar att ansöka om och utnyttja EU-finansiering lyfter fram flera konkreta lösningar. En av de centrala rekommendationerna är att inrätta ett kompetens- eller resurscenter för EU-stöd riktat till civilsamhället. Ett sådant center skulle erbjuda centraliserat stöd, samla kompetens och göra det lättare för organisationer att orientera sig i ett komplext system. Även en arbetsgrupp med sakkunniga på EU ärenden i SF inom olika områden (som verkat sedan december 2025) har listat konkreta åtgärdsförslag för att stärka svenskspråkiga aktörers förutsättningar att erhålla EU projektstöd, som framkommer i denna motion.
Motivering
Ett svenskspråkigt EU-kompetenscenter (resurscenter) skulle vara ett naturligt nästa steg för att stärka finlandssvenska aktörers möjligheter att delta i EU-finansierade projekt. Ett sådant center skulle komplettera det nationella arbetet och säkerställa att svenskspråkiga organisationer inte faller mellan stolarna.
Många finlandssvenska organisationer saknar resurser för att hantera EU-ansökningar. Stödtjänsterna är splittrade, ofta finskspråkiga och svåra att överblicka. Det saknas en samlad struktur för rådgivning, administration och partnerskap. Ett kompetenscenter skulle skapa kontinuitet över programperioder, minska sårbarheten och bidra till att fler konkurrenskraftiga projekt utvecklas.
Visionen är att genom stödjande åtgärder, bättre intressebevakning och organiserat samarbete skapa projekt som är starka både regionalt, nationellt och transnationellt. Ett kompetenscenter skulle fungera som en helpdesk för EU-frågor, en motor för konsortiebyggande, en utbildnings- och rådgivningsresurs samt en administrativ stödfunktion. MEP-projektet kan fungera som pilot och modell för hur ett sådant center kunde byggas upp.
För att stärka det svenskspråkiga civilsamhällets möjligheter krävs också att svenskspråkiga representanter finns med i de nationella och regionala organ som beslutar om riktlinjer och fördelning av EU-medel. Båda nationalspråken och både större och mindre aktörer måste ges reella möjligheter att konkurrera om EU-medel. Detta bör beaktas i nationella programförklaringar, landskapens utvecklingsstrategier och kommunernas verksamhetsplaner. Kommuner och samkommuner bör dessutom aktivt inkludera lokala mindre aktörer som delgenomförare i större EU-projekt.
Beslutsförslag
Vi yrkar därför att SFP ska verka för:
- att ett finlandssvenskt EU-kompetenscenter (resurscenter) etableras för hela landet, med uppgift att erbjuda svenskspråkig rådgivning, utbildning, konsortiebyggande, administrativt stöd och långsiktig kapacitetsuppbyggnad för civilsamhället och andra relevanta aktörer
- att svenskspråkiga representanter ska ingå i nationella och regionala organ som besluter om riktlinjer och fördelning av EU-medel
- att båda nationalspråken och både större och mindre aktörer ska ges reella möjligheter att konkurrera om EU-medel i nationella programförklaringar, landskapens utvecklingsplaner och kommunernas strategier
- att kommuner och samkommuner aktivt ska inkludera lokala mindre aktörer som delgenomförare i större EU-projekt, för att stärka civilsamhällets roll och öka den lokala förankringen
Motionär
Jessica Lerche
Monica Björkman
Veronica Fellman
Ann-Charlotte Schalin
Camilla Sederholm
Stefan Stenberg
Fredrik Waselius
Partifullmäktiges svar
Stödet till de finlandsvenska aktörerna är mycket viktigt. I takt med att statsbidragen minskat har behovet av alternativa finansieringskällor ökat, samtidigt som EU:s stöds- och finansieringssystemet upplevs som komplext och resurskrävande, särskilt för mindre organisationer p.g.a. tunga administrativa processer.
Det finns ett tydligt behov av bättre samordning, stöd och vägledning för att stärka det finlandssvenska civilsamhällets möjligheter att delta i EU-finansierade projekt. Särskilt mindre aktörer saknar ofta de resurser och den administrativa kapacitet som krävs för att konkurrera om medel i en allt mer krävande ansökningsprocess.
Motionären lyfter fram flera goda exempel och relevanta utredningar som belyser både behov och möjliga lösningar. Det arbete som inletts genom projektet Mera EU-bidrag till Svenskfinland (MEP) visar att riktade insatser fyller ett reellt behov och kan fungera som en modell att bygga vidare på i utvecklingen av mer långsiktiga stödstrukturer. Samtidigt visar Justitieministeriets utredning att civilsamhällesorganisationer möter betydande hinder i arbetet med att ansöka om EU-finansiering, bland annat på grund av begränsade resurser, brist på kompetens och ett komplext system. Utredningen lyfter också fram behovet av att säkerställa tillräcklig finansiering för nationella kontaktpunkter som erbjuder kostnadsfri rådgivning, fördjupa samarbetet mellan finansieringsprogram och civilsamhällesorganisationer samt förbättra möjligheterna till medfinansiering och egen medelsanskaffning.
Mot denna bakgrund ser SFP positivt på åtgärder som stärker svenskspråkiga aktörernas möjligheter att ta del av EU-finansiering. Det är viktigt att säkerställa att mindre svenskspråkiga organisationer inte faller mellan stolarna i nationella strukturer samt att båda nationalspråken beaktas i praktiken. Samtidigt är det centralt att stödet utformas så att det är tillgängligt, långsiktigt och ändamålsenligt, samt att det bidrar till ökad samordning och starkare projekthelheter.
SFP betonar även vikten av att svenskspråkiga aktörer inkluderas i nationella och regionala beslutsprocesser kring EU-program samt att mindre och lokala aktörer ges bättre möjligheter att delta i större projekthelheter. Detta stärker både en jämlik tillgång till kunskap och finansiering, och bidrar till bättre förankrade projekt.
Beslutsförslag
SFP arbetar för
- att ett finlandssvenskt EU-kompetenscenter utvecklas i samarbete med befintliga initiativ, såsom projektet Mera EU-bidrag till Svenskfinland (MEP), för att erbjuda svenskspråkigt stöd och stärka civilsamhällets och andra aktörers möjligheter att ta del av EU-finansiering
- att stärka den svenskspråkiga representationen i nationella och regionala organ som besluter om riktlinjer och fördelning av EU-medel
- att aktörer på båda nationalspråken ges reella möjligheter att konkurrera om EU-medel i nationella, regionala och kommunala program, planer och strategier
- att kommuner och samkommuner aktivt inkluderar lokala aktörer som delgenomförare i större EU-projekt för att stärka civilsamhället och den lokala förankringen.